Republiken Jämtlands nationaldag

Jämtlands nationaldag är en skämtsam men folkligt förankrad dag för att fira jämtländsk identitet, frihet och humor.

– Datum 2026: 12 mars
– Kategori: Kultur & region
– Ursprung: Dagen firas till minne av när ”Republiken Jämtland” utropades 1963 under Storsjöyran. Det hela började som en protest mot centralisering, men har blivit en stark symbol för jämtländsk kultur och självironi.

Tips / inspiration:
– Spela Jämtlandssången och hissa den blåvita republikflaggan.
– Fira med tunnbrödsrulle, messmör eller annan jämtländsk mat.
– Besök Östersund eller planera ett sommarbesök till Yran – där presidenten brukar hålla sitt klassiska tal.

Jämtlands nationaldag

Jämtlands nationaldag firas varje år den 12 mars och har vuxit fram som en viktig symbol för jämtlänningarnas starka känsla av regional identitet, stolthet och samhörighet. Denna dag är inte bara en högtid för fest och glädje, utan även en manifestation av den jämtländska kulturens mångfald och egenart. Bakom firandet står Republikanska Föreningen Jämtland, en organisation som med glimten i ögat driver idén om Jämtland som en självständig republik – en tanke som föddes ur både historiska rötter och en lekfull protest mot centralstyre och byråkrati.

Jämtlands nationaldag har sin bakgrund i Storsjöyran, en av Sveriges äldsta och mest livfulla musikfestivaler, som hålls i Östersund varje sommar. Det var i denna kreativa och rebelliska miljö som tanken på en jämtländsk nationaldag föddes – en dag då jämtar och jämtlandsvänner, oavsett var de befinner sig, kan samlas för att fira sin tillhörighet med regionen. Festivalen, som blandar musik, konst och samhällsengagemang, har under decennier varit en naturlig plattform för att lyfta fram Jämtlands särprägel och självständiga anda.

Firandet av nationaldagen den 12 mars innehåller ofta både ceremoniella och folkliga inslag. Ett av de mest uppskattade inslagen är talet från den så kallade ”Presidenten” över Republiken Jämtland – en symbolisk och humoristisk titel som bärs av en framstående kulturpersonlighet eller lokal profil. Presidenttalet är ofta spirituellt, samhällskritiskt och inspirerande, och speglar jämtarnas vilja att värna om sin kultur, sitt språk och sin livsstil. Talet framförs med stolthet och självdistans, ofta från en scen eller ett offentligt torg, och lockar både lokalbefolkning och nyfikna besökare.

Under dagen hålls också olika kulturella arrangemang, som konserter med lokala musiker, traditionell matservering, utställningar och historiska återblickar. Människor klär sig ibland i folkdräkter och andra symboler för sin jämtländska identitet, och det är inte ovanligt att se flaggor med Republiken Jämtlands emblem vaja över stad och landsbygd.

Trots sin lekfulla karaktär bär Jämtlands nationaldag på ett djupare allvar. Den är ett uttryck för en genuin vilja att bevara och stärka den jämtländska kulturen i en tid då globalisering och urbanisering riskerar att sudda ut lokala särdrag. Genom att fira nationaldagen visar jämtarna att de värdesätter sin historia, sina traditioner och det unika landskap de lever i – från de vidsträckta fjällen till de djupa skogarna och de spegelblanka sjöarna.

Jämtlands nationaldag är därmed mer än bara en fest – den är ett levande bevis på att den regionala identiteten fortfarande spelar en viktig roll i människors liv. Det är en dag för stolthet, gemenskap och kärlek till det jämtländska – i både skämt och allvar.

Jämtlands president

Nuvarande president Eva Röse.

Här är en lista över republiken Jämtlands samtliga ”presidenter”:

– Yngve Gamlin (1963–1983) – Första presidenten, skådespelare och regissör.
– Moltas Erikson (1983–1989) – Psykiater och underhållare.
– Ewert Ljusberg (1989–2021) – Vissångare och estradör, längst sittande president.
– Eva Röse (2022–nuvarande) – Skådespelare och första kvinnliga presidenten.

(Observera att presidentrollen är symbolisk och en del av Storsjöyrans traditioner.)

Läs mer om Republiken jämtland och Nationaldagen här